Svenska besittningar och deras myntning : Novgorod

Den svenska ockupationen av Novgorod 1611-1617 Av Per Larson När den gamla ryska tsarätten utslocknade med den barnlöse Fjodor Ivanovitj död år 1598 inträdde den turbulenta period i rysk historia som kallas ”den stora oredan”. Under den femtonårsperiod som föregick valet av Michail Fjodorovitj till tsar (den förste av ätten Romanov) år 1613 hade mer än en handfull tsarer och tronpretendenter framträtt och avlöst varandra. Sverige och Polen var inte sena att utnyttja detta instabila läge för egna intressen. Efter vädjan om hjälp år 1609 från Vasilij Ivanovitj Sjujskij (tsar 1606-1610) skickades svenska trupper till västra Ryssland mot löfte om vissa landavträdelser. Vasilij störtades emellertid på hösten 1610 av polska styrkor och ersattes av den polske kungen Sigismunds son Vladislav (tsar 1610-1612), och det svenska intresset vändes nu av strategiska skäl mot Novgorod. År 1611-1617 var Novgorod ockuperat av svenska trupper under ledning av Jacob De la Gardie. När svenskarna lämnade staden efter freden i Stolbova tog man med sig stadsarkivet från ockupationstiden. Källmaterialet är således synnerligen gott när det gäller den svenska myntningen, i synnerhet för perioden 1613-1617. Svenskarna intog Novgorod i juli 1611, men det första belägget för en svensk myntning daterar sig till den 26 maj 1612. Dock vet man att myntning pågick i staden vid själva stormningen, och att det två veckor senare smältes silver för myntning. Man kan således förmoda att svenskarna präglade mynt under hela ockupationstiden. Den svenska myntningen i Novgorod utgörs huvudsakligen av två typer. Mynten bär varken den svenske regentens namn eller bild, utan är på traditionellt ryskt vis slagna på silvertråd som så kallade droppkopek i den störtade tsarens namn. Åtsidan visar en ryttare med lans (den krönte tsaren) och frånsidan bär en kyrillisk text som i översättning lyder: ”Tsar och storfurste Vasilij Ivanovitj av hela Ryssland”. Inga nya stampar tillverkades för den svenska myntningen, utan man återanvände gamla. (Samling Per Larson) Typ I (K/G#325, M#6:1-1) präglades fram till februari 1615. Till denna myntning återanvändes en stampkombination som tidigare hade använts av Vasilij Ivanovitj Sjujskij. Åtsidan är daterad 1610. (1) Det enda som skiljer den svenska myntningen från Vasilijs är den reducerade vikten (för att finansiera krigskassan). Vasilij slog med kopekvikten 0,68 gram, medan svenskarna slog med vikten 0,57 gram. (Det bör i detta sammanhang påpekas att Vasilijs mynt är sällsyntare än de svenska.) (Samling Per Larson) Typ 2 (K/G#327, M#6:2-2) präglades 1615-1617. Till åtsidan användes en stamp daterad 1605 (1) av Dmitrij Ivanovitj (den falske Dmitrij, tsar 1605-1606) och till frånsidan en stamp av Vasilij Ivanovitj Sjujskij. Denna stampkombination är således unik för den svenska myntningen. Kopekvikten är nu ytterligare reducerad till 0,48 gram. Till detta kommer också en ytterst sällsynt Typ 3 (K/G#326, M#6:2-1, se översiktsbilden). Trots den relativt omfattande myntningen är varken Typ 1 eller Typ 2 särskilt vanligt förekommande. Detta kan delvis vara ett resultat av fredsfördraget i Stolbova, där Ryssland ålades att betala ett krigsskadestånd på 20 000 rubler i kuranta silvermynt från Novgorod. Därtill kommer att Michail Fjodorovitj efter tsarkröningen 1613 genast lät slå mynt i eget namn i Moskva och förmodligen inte var glad åt den konkurrerande svenska myntningen i Novgorod. Så snart svenskarna hade lämnat Novgorod lät han antagligen smälta ned de kvarvarande mynten. Översikt över de olika typerna (1) Ryssland tillämpade ända fram till år 1700 den bysantinska eran med utgångspunkt i världens skapelse år 5508 f.Kr. Typ 1-mynten är daterade med bokstavskombinationen PIH, vilket egentligen är en felskrivning av PHI, dvs. siffran 118 som står för år 7118 efter världens skapelse: 7118 - 5508 = 1610 e.Kr. Typ 2-mynten är daterade med bokstavskombinationen HPGI som utläses Novgorod 113, dvs. år 7113 efter världens skapelse: 7113 - 5508 = 1605 e.Kr. Katalogreferenser: K/G: Kleshchinov, V.N och Grishin, I.V. Catalogue of medevial coins of Russia from reign of Tzar Ivan IV Vasiljevich till Swedish occupation of Novgorod (1533-1617 ad). Moskva 1988. M: Melnikova, A.S. Russkie monety ot Ivana Groznogo do Petra Pervogo. Moskva 1989. För vidare läsning rekommenderas: Berglund, A. & Zakharov, V.V. The Novgorod Mint during the Swedish Occupation 1611-1617. Alexandria, USA 1983. Hemmingsson, B. Svenskarnas myntning i Novgorod 1612-17. NNUM 2000:7, s. 147-154. För den historiskt intresserade rekommenderas följande om livet i Novgorod under den svenska ockupationen: Bodin, P.-A. Ryssland. Idéer och identiteter. Skellefteå 2000, s. 129-141. För en översikt över den ryska myntningen av droppkopek: Larson, P. Ryska droppar från Ivan den förskräcklige till Peter den store (1535-1717). SNT 2004:6, s. 128-131.